måndag 1 augusti 2011

Sophie Hannah Aldrig mer

"Ett fantastiskt psykologiskt mysterium" och "Psykologisk thriller" står det på pärmen. Jag kan till stora delar hålla med om det, är lite tveksam på "fantastiskt". Jag gillade boken. Blev fast nästan från början. Men ändå finns där en liten tveksamhet som gnager i mej. Det var liksom lite för mycket. I min värld får böckerna gärna vara ens någorlunda trovärdiga. Här vävdes en massa livsöden ihop på ett sätt som till sist inte riktigt håller för mej. Det blir för mycket förklaringar i slutet.

Boken handlar om mord på en mor och en dotter medan fadern Mark Bretherick är på en affärsresa. Då nyheten visas i tv ser Sally Thorning den och känner genast igen namnet på fadern som mist sin familj. Bilden på nyheterna visar en helt annan man än den Mark Bretherick som Sally känner. Alla andra detaljer stämmer, var de bor, var han jobbar osv. Sally, som är lyckligt gift och har två barn, har under en hemlig semestervecka haft ett förhållande med en man som det nu visar sig att det inte alls är den hon trott att det var. Hon börjar febrilt reda ut vem den riktiga Mark är och hamnar i riktig fara själv. Samtidigt leder polisens underökningar till en annan familj, dagboksanteckningar med minst sagt obehagligt innehåll. Intrigen tätnar, den är full av obehagliga överraskningar. Slutet är minst sagt överraskande. Lite besviken blir jag på slutet, det är inte det klimax man väntar sig i en bok med ett tempo som denna.

Har precis läst slut boken för en stund sedan. Därför känns det lite svårt att sätta ord på tankarna. Tycker i alla fall summa summarum att boken är läsvärd, det gäller bara att hålla tankarna i styr medan man läser, annars får man backa några sidor för det händer saker hela tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar